Obehag

Förmiddagen tillbringade jag o sonen på kirurgen
där ett födelsemärke avlägsnades från sonens huvud.
Inte en alldeles lätt uppgift att sitta med bland sprutor
o skalpeller o vara uppmuntrande när de skär i ens barn.
Jag och blod går inte riktigt ihop.
Vi var lätt medtagna båda två när vi väl vinglade därifrån.
Men efter ett gemensamt beslut om något stärkande från
Broqvist´s landade vi hemma med varsin semla o andades ut.
Tack o lov är ju detta inte något man gör så ofta.
.

















Nu skakar vi av oss detta o tar nya tag.
Go kväll!