Vi vandrar vidare i sjukdomsträsket.
Den här gången är det sonens tur.
Hes, hostig o febermatt.
Själv står jag vid spegeln. Vinterblek, glåmig med mörka
påsar under ögonen o till råga på allt, en finne på näsan.
Jag står o tittar på tanten som tittar tillbaka från andra sidan spegeln
o undrar vem f-n hon är, vad vill hon o vad gör hon i min spegel?
Idag räcker ingen foundation i världen till.
Jag behöver sol o frisk luft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar